Stötvåg

Under 1990-talet har metoden vunnit mark inom så kallade muskuloskeletala besvär och skador. Det är framför allt besvär med muskelsenor, sk tendinopatier, som de senaste femton åren alltmer behandlats med stötvågsbehandling.

 

Man skiljer på radiell och fokuserad stötvåg. Vid fokuserad stötvåg sker behandlingen mer lokaliserat över själva skadeområdet för att maximera effekten, vilket i studier visat sig ha bättre effekt. På denna klinik används fokuserad stötvåg.

 

Inom idrottsmedicinen användes stötvåg för första gången av den tyska olympiatruppen under OS 1996.

 

Hur fungerar stötvågsbehandling?

Vid fokuserad stötvågsbehandling används olika medicinteknisk apparatur för att skapa den chockvåg som med givet tryck och frekvens bearbetar skadeområdet. Fokuspunkten kan djupbestämmas och därmed kan energimängden fokuseras i en djupare liggande vävnad. Därav kan exempelvis hälsporre eller djupt liggande förkalkningar eller ärrvävnad behandlas utan att övriga omkringliggande vävnader skadas. Även ytliga vävnader kan behandlas. Behandlingen ökar den metaboliska aktiviteten i vävnaden och stimulerar kroppens eget läkningssystem. Ökad blodcirkulation och näringstillförsel samt att en ny infllammation startas, vilket är kroppens naturliga reaktion vid läkning och reparation.

 

Det finns forskning som menar att effekten kanske även beror på nedbrytning av sk neovaskularisering (nybildning av blodkärl). Vid långvariga besvär i knäskålsena och akillessena, har man funnit nybildning/inväxt av blodkärl och nervändar som normalt inte skall finnas där. Något som verkar kunna bidra till kroniska besvär. En reducering av dessa kärl har visats som effekt av stötvågsbehandling.

 

Vid besvär med sk kalkinfällning i muskelsena, har man kunnat visa att stötvågorna bryter ned kalket som då kan föras bort via naturlig väg.

 

Hur går en stötvågsbehandling till?

Undersökning och diagnos

Innan behandlingen påbörjas, tas anamnes (sjukhistoria) där patienten får berätta om sina besvär. Därefter görs en klinisk undersökning för att säkerställa diagnos. Det är viktigt att veta vilken vävnad som är skadad samt var i denna vävnad skadan sitter för att behandlingen skall ske på rätt ställe. För att avgöra på vilket djup i vävnaden som behandlingen ska ske undersöks området också med ultraljudsdiagnostik

 

Behandlingsprocedur

Behandlingen tar ca 5-15 min och upprepas vanligtivs med 5-7 dagars mellanrum. Totalt brukar 3-5 behandlingar räcka för att ge bestående och tillfredsställande resultat.

 

Smärtsamt men uthärdlig behandling

Behandlingen gör ont men upplevs så gott som alltid som uthärdlig. Så fort behandlingen är klar upphör smärtan. Biverkningar är ovanliga, men för vissa uppstår ibland ett mindre blåmärke i behandlingsområdet. Likaså kan man ibland få något ökade besvär i ungefär ett dygn efteråt. Receptfria värktabletter brukar i de flesta fall då vara tillräckligt.

 

Att tänka på före, under och efter en stötvågsbehandling

Man bör avstå från intensiv fysisk aktivitet och tung eller explosiv belastning av behandlad vävnad det närmaste dygnet efter en behandling. Däremot inga problem att vara normalt fysiskt aktiv. Man bör inte genomgå någon parallell behandling som kortisoninjektion, antiinflammatoriska läkemedel eller blodförtunnande medicinering av hög dos. Personer med hjärtbesvär, ökad blödningstendens samt gravida skall inte behandlas med stötvåg.

 

Då stötvågsbehandlingen stimulerar kroppens läkningssystem rekommenderas inget samtidigt intag av inflammationshämmande medicin. Undvik därför intag av detta de senaste 5 dagarna före behandling, under pågående behandling eller direkt efter avslutad behandling.

 

Vad kan behandlas med stötvågsbehandling?

Diagnoser och vävnadsskador där stötvågsbehandling används: hälsporre/plantarfasciit, tendinos, ärrvävnad, kalkinfällning och vissa ligamentära skador.

 

Mer information hittar du här.